Skillnad mellan standard DN-fläns och PN-fläns?

Hur klassificeras flänsar?

Flänsar är avgörande komponenter för att ansluta rör och ventiler i industriella applikationer. Men alla flänsar är inte lika, och de finns i olika former och storlekar för att passa olika krav. Flänsklassificeringen baseras på flera faktorer: form, storlek, tryckklass och materialtyp, såsom kolstål och legerade ståltyper, som vanligtvis används för industriella applikationer. Flänsar klassificeras också mest baserat på deras mekaniska egenskaper, såsom motståndskraft mot korrosion och andra miljöfaktorer. Grovt sett kan flänsar kategoriseras i slip-on, gängade, muffsvetsade, blinda och plana flänsar (ff), var och en lämplig för specifika rörbehov. En flänsfog är en slags rörinfästning där kopplingsbitarna har flänsar som låser komponenterna med hjälp av bultar. Plattorna av flänsar tillverkas med olika tillverkningsmetoder, vilket kommer att påverka flänsarnas kvalitet.

Många vanliga flänsstandarder av rostfritt stål finns runt om i världen. Dessa har standardiserade dimensioner för att möjliggöra enkel utbytbarhet och funktionalitet. ASA / ASME (USA), PN / DIN (EU), BS10 (brittisk / australisk) och JIS / KS (japanska / koreanska) är allmänna världsstandarder. 1996 slutade American National Standards Institute att publicera B16.5 i USA, och motsvarande är ASME B16.5.

Det finns två rörtyper av nomenklatur: decimal och metrisk. I det kejserliga systemet använder de pund per kvadrattum (psi) för att referera till tryck eller nominell rörstorlek (NPS) för att referera till rörens längd och storlek. Trycket mäts vanligtvis i kilopascal (kPa), medan rördiametern anges i det metriska systemets DN, beroende på den internationella enhetsskalan.
Vad står DN för?

DN är "Diameter Nominell" för flänsar, en standard för att beteckna en flänsstorlek med motsvarande bultcirkeldiameter. DN är inte ett mått på flänsens storlek utan en industristandard för att säkerställa enhetlighet och kompatibilitet mellan tillverkare. DN-systemet används vanligtvis för flänsar tillverkade enligt till BS EN 1092, en europeisk standard som specificerar kraven för cirkulära stålflänsar, som kan användas för applikationer med låga och högre temperaturer och tryck. Förutom DN är det viktigt att ta hänsyn till material, tryck och tillämpning när du väljer lämplig fläns för ett specifikt ändamål.
Vad står PN för?

Vad är PN? Termen PN betyder "Nominellt tryck". PN är ett prefix till tryckklassificeringen för flänsarna. Till exempel kan flänsen PN16 arbeta upp till 16 nivåer vid 20-grader Celsius. Normala poäng: PN6, PN10, PN16, PN25, PN40, PN64 , PN100. Internationella flänsstandarder som ISO 7005-1 eller DIN EN 2501, PN10, PN16, PN25 och PN40-serien anger tryckklasser och metriska flänsdimensioner med hjälp av det metriska mätsystemet. PN-flänsar utvecklade enligt ANSI-standarder, inklusive AWWA , ASA eller gamla brittiska specifikationer mätt i tum, passar inte nödvändigtvis med specifikationen för flänsar.

Detta är förmodligen en bra idé att föreslå det faktiska arbetstrycket när man definierar en PN-flänsspecifikation eftersom det är vanligt att tillåta en liknande PN, säg PN16, flänsborrning på en koppling eller ventil för att passa intilliggande flänsar, men trycknivån är lägre än PN16 .

DN avser ett rörs inre diameter. Alla mått på en rörskiva, tillsammans med ungefärlig trycknivå och typ, t.ex. flänsmåtten, specificeras enligt DN.

Det bör noteras att den verkliga inre diametern i många fall avviker med flera millimeter. Först när DN specificeras avseende motsvarande DIN-norm kan man korrekt dra slutsatsen att rör från olika tillverkare kan blandas.

DN överensstämmer med EN ISO 6708 och måste följas av ett dimensionslöst tal motsvarande den verkliga innerdiametern i millimeter. Som referens anger ett DN 50-rör en ytterdiameter på 60,3 mm och en väggtjocklek på 3,65 mm enligt EN 10255 (vilket resulterar i en inomhusdiameter på 53 mm).